Ullared och välgörenhetsgala

Helt otroligt sitter jag i min nyinköpta Jump Suit i soffan med brasan tänd och klockan är bara 19, minns inte när det hände sist!!! Det blir en tidig kväller eftersom jag fortfarande inte är kry i kroppen.

I fredags var vi som sagt i Ullared. Vi kom dit vid 7.30 och det gick riktigt bra att sova på bussen. Kön in växte sig lång snabbt innan de öppnade. Vi begav oss direkt till hästavdelningen som de hade utökat ännu större sen förra året :-) Hittade allt vi hade på vår lista och kunde gå upp en avdelning. Hittade även där vad vi sökte och det hela flöt på bra ända till vi kom till ljus-avd och skulle hitta tillbaka vår vagn, som vi inte hittade!!! Allt liksom rann av en och jag hade ingen lust att börja om igen. Efter en stund kom vi iaf till "hörnet" där den stod och väntade, vilken tur.  Resan hem somnade man ganska skönt.

Lite seg lördag med en förjävligt envis hosta. Ida hade hoppträning på em sen blev det matlagning med ett glas rött innan det blev välgörenhetsgala på Folkan. Det var lite olika band som spelade till förmån för barncancerfonden. Mycket bra initiativ av de som tagit tag i det och hoppas det blev mycket pengar.

Itchy Daze på välgörenhetsgalan.

Idag har vi gjort höst på tomten och altan och jag hann med lite mys i solen med Dippen. Underbart höstväder.

Eftermiddan slutade med en prommis i skogen med darlingen för att kolla lite nya stigar. I sakta mak på fin fina stigar, men hua vad blött det är i skogen. Skogen bjöd på klar luft och härliga färger.

                                               

Imon blir det jobb, men tyvärr fortfarande ingen träning då kroppen säger ifrån. Får väl hålla mig till tåls helt simply!

Off to Ullared

Väskan, täcke, kudde och frukost (Cockilana) packat. Snart går resan mot den galnaste av galnaste shopping. Nyavlönade shopping galna människor och mitt i allt kommer vi att vara. Hur tänkte vi när detta datum bestämdes?

Kan inte påstå att uppladdningen denna vecka varit den bästa. Har mest sovit och hostat mig igenom dagarna med feber. Skjutsat lite barn sen sovit igen. Dagen till ära på bjöd iaf på feberfritt. Borde ju vara utvilad vilket kanske inte är det bästa med tanke på att lite sömn på bussen inatt vore käckt.

Var iaf till Farbror doktorn idag. det visade sig att jag drabbas av det folkkära viruset som många gånger är låååångvarit och gärna tar om för att bryta ner kroppen lite till. Bara gilla läget och inse att man inte är sjuk på riktig utan bara lite pjoskig. Är dock rädd att jag halvvägs till Ullared blir avkastad om jag inte kan sluta hosta. Fatta vad irriterande om det är någon som, precis när man slumrat in får en sån där j****a hostattack och väcker hela bussen...igen! Men faktiskt är hostan lite bättre när jag ligger stilla. Så jag får väl inta min plats i mittgången och ligga där tills någon kliver på mig påväg till toan. Perfekt att reta upp kärringarna tills de ska in och armbåga sig fram i vimlet.

Jag och Ida kommer nog till mesta del hålla till på hästavdelningen kan jag tänka. Hoppas iaf vi får det lika bra som förra året och att den där ölen till maten smakar så där gudomligt som förra året. 

Starkt!

Tankar kring vad vissa av oss ska behöva orka gå igenom surrar i mitt huvud idag. Hur vår hjärna arbetar i vissa situationer som är så obeskrivligt svåra. För vissa av oss tar livet slut i "fel ordning", naturligtvis vill man väl aldrig att någon ska få sluta sitt liv, men ibland känns det så orättvist. 

En del av oss måste ta itu med denna ovisshet och smärta, det slutliga beskedet som man inte vill ta till sig och som man hoppas,hoppas och hoppas aldrig ska ske. Denna sorg som fullständigt knockar en och som spelar ut känslor som man inte trodde fanns. Ett besked som man sedan ska ta sig igenom. Hur är det möjligt? Tar man sig igenom? Hur? Varför?

Att kliva upp på morgonen och veta att livet ALDRIG kommer bli som förr. Igår var sista dagen vi levde som vi brukade för att idag vakna till en enorm sorg, tomhet och saknad. Livet blir aldrig sig likt...Det fattas någon...

Idag har jag träffat en av dessa personer...En människa som drabbas av denna obeskrivliga sorg, fötterna slogs undan med besked. En människa som var stark nog för att visa sitt stöd till "oss andra".

Gruvade mig ärligt för detta möte! Men som jag är så otroligt tacksam att jag gjorde. En kram, några ord som blev meningar, trycket lättade och tårarna rann. Så skönt att visa sin omtanke. Så skönt att prata om det ofattbara och trösta. Så fint, men ändå så makalöst ofattbart.

Mamman jag träffade idag förlorade sin 11-åriga son i fredags och gav sitt stöd till oss andra föräldrar och barn och var stark nog att kunna prata om det med de som ville. Så starkt och så fint så ofattbart...

Lev i nuet och var rädda om varandra!

Ida och Dip har tävlat :-)

Har äntligen landat under täcket i soffan och fryser som en hund, tok förkyld. Denna helg har minst sagt varit blöt, och då menar jag inte att jag druckit div vin och dyl utan blöt i form av regn, både på tvären och rakt och lera typ upp till knäna. 

Var igår funktionär på framhoppningen där det minst sagt var leråker. Det var kallt och blött hela dagen. Hem en sväng på em för mat och sedan var vi upp till kyrkan och tände ett ljus för en 11-åring som helt  overkligt gick bort i fredags. Så sorgligt för alla inblandade. Sedan iväg till stallet där Ida skulle rida Dip och  han skulle göras fin och även utrustningen till tävlingen. Jag skulle även hinna med Sandie. Stupade i säng vid 21.30 tiden med dundrande huvudvärk.

Vaknade strax efter 6 imorse, var även denna morgon i stallet 7.30, men nu skulle Ida tävla. På framhoppningen fick Ida hjälp av Elin och det såg riktigt bra ut, förutom att Dip ska trilskas med att stanna första gången. Inne på banan första klassen stannade han 2 gånger på första hindret sen hoppade han hela banan felfritt. I andra klassen stannade han på 3 olika hinder och de blev uteslutna. I just denna klass får man göra en omstart om man inte går felfritt första gången så det gjorde Ida och då hoppade han hela banan förutom en rivning på ett hinder. Skönt att de tog sig igenom och de var duktiga båda och Ida var nöjd :-)

Framridning!

Framskrittning

På tävlingsbanan.
Foto: Bella Stor

Efter tävlingen tog jag en tur på Sandie i skogen innan vi äntligen kunde åka hem. Huvudet känns fyllt med snor och det blir en tidig kväller för Mallan. Imon väntar en tung dag då skolan har ordnat ett krismöte för barn och föräldrar angående pojken som avled. Det blir nog tungt och det blir nog många reaktioner efteråt är jag rädd.

Orättvist!

Livet kan snabbt ta en ofattbar vändning. 

Glöm inte att ta tillvara på tiden som är, och ta hand om varandra här och nu! 

Hoppas himlen tar väl hand om våra älskade änglar <3 font="font" nbsp="nbsp">

Morgonkick!

Vaknar förkyld och eländig, blä. Åkte upp och tankade lite energi med Dip innan det är dax att bege sig till jobbet. Ikväll väntar kräftskiva och helgen bjuder på tävling där familjen ska vara funktionärer och en av oss ska även tävla :-)

I de lugnaste vatten...

Denna vecka har vi hand om en till häst då hennes matte solar, badar och dricker drinkar (ja, hon blev ju 18 för en månad sen) på ett betydligt varmare ställe Så är det någon som är villig att sälja några timmar på sitt dygn är jag villig att betala. Hinner inget annat än stallet då timmarna verkligen springer iväg där, rolig tid iallafall.

Igår red vi ut på en skrittur, jag, Ida och Idas kompis som enbart fick skritta på sin häst. Allt var frid och fröjd och vi var nästan påväg in på sandvägen som leder mot stallet. Långt bort hör vi ett oväsen som måste ha hörts över hela skogen. Åskar det, frågar tjejerna? Men inte då, genom kurvan dundrar en timmerbil utan timmer, men med en lastmaskin på släp som låter något kopiöst. Han hann se oss och försökte bromsa in, tog ett tag. Sandie, som jag red blev blev jätterädd och for upp i skogen, Dip for iväg åt andra hållet med Ida och Putte stod som förstenad och såg skräckslagen ut. Ida lyckades visa med handen att han måste stänga av maskinen (han trodde det räckte med att smygåka förbi och när inte det funkade stannade han). Det som händer när man stänger av en sån dära maskin (som jag varnade tjejerna för) är ett ljudligt pysljud som inte gjorde redan stressade hästar lugna precis. Vi tog oss förbi och vi höll oss kvar alla 3 :-) En lugn skrittur kan förvandlas till varsomhelst när det gäller hästar.

Hinner inte med någon träning alls denna vecka, torsdagar försöker jag viga till träning annars, men fortfarande är halsen dum och jag tillbringar tiden med min snygga kille ( Dip alltså) och en till snygg dam ut i hovspetsarna i stallet ist.Fast en löptur kanske man hinner med ikväll...nej, just ja, det var ju det där med halsen, siiiit osså!

Urban vampyr och lite till

Fredags em/kvällen var vigd till städning ,varför spara detta roliga till en fredag???.Var riktigt laddad när jag åkte från jobbet, här skulle gnos. Satte in högsta växeln (efter att varit upp och gett Dip fredagspussen). Tog fram ett vinglas för att höja stämningen lite. Framåt 21 var vi klara och hade då även hunnit med en middag med familjen, vinglaset gapade tomt vilket kanske var tur det. Somnade efter lite tv.

Vaknade vid 01.30 av en knivskarp smärta i armen, va f-n var det? Smärtan kom i armen från Urbans sida, väckte honom och frågade vad han sysslade med -Ingenting, svarade han. Men vad var det som gjorde så ont då? Efter en stund vakande han till och kom på att han drömt att han blev tillfånga tagen och enda sättet att ta sig ur greppet var att bita sig loss. Han hade alltså bitit mig i armen... i sömnen. Helt galet, tror vi skrattade en timme och ett rött märke på armen bevisade hans bett. Han heter numera Urban Cullen för er som är Twilight-fans.

På lördagen var det RealiseParty på Aerostep med nya program på Body step, Body pump, Body combat och Functional moves. Helt suveränt roligt med massor av folk. Jag hann med Bodystep och Bodycombat, hade laddat för Bodypump ochså, men fick inte plats för det var så mycket folk, så roligt.

Fortsatte em med dressyrträning för Ida i underbart soligt och varmt höstväder.

Gos i hagen

På kvällen hade Ida tjej middag. 8 tjejer intog GG7, mycket fnitter och stoj, de sov sedan i husvagnen på natten, dock var det bara hälften av dom som åt frukost då de andra åkte hem på natten. Kanske var det grannen (som skrämde halvt som halvt ihjäl mig tidigare på kvällen) som skrämde hem tjejerna, man kan aldrig vara säker...på grannarna alltså!

Dukat och klart!

Gårdagen tillbringades  soffan med ont i halsen och tyvärr idag ochså, är bättre, men inte bra! Hoppas på jobb imon iaf.

Ha de bäst alla!

Audition Ronja Rövardotter

Ser ut som mina chanser är mycket goda!

Helgen!

Hur kan en helg gå så fort! Fredagen slutade jag tidigt, hade lite att fixa innan jag åkte ner och tittade på Idas hoppträning. Hon börjar tuffa till sig lite nu i ridningen och vågar rida på mer, bra för henne och Dip, jobbigt för mamman eftersom det stundar i högre och bredare hinder. Hjärtat i halsgropen, men bara att gilla läget. Idag har de även anmält sig till deras första tävling.

Hopp, hopp!

Koncentration över kavalettibommar.

Kvällen fortsatte med paj, kräftor och grillat med bästa mamma och S-G. Naturligtvis fanns även den goda efterätten på menyn.

Så god så man kan svimma

Ida och jag sov i husvagnen, som på natten blev som en bastu. Stjärnklart och kyligt var det ute den natten kan jag intyga eftersom jag vid 04 snåret satt med dörren öppen och svalkade mig efter att slagit av värmen helt i vagnen. Mitt i denna stjärnklara vackra kväll, kom rädslan över mig att vem som helst kunde ju stå och hålla span där jag satt och pustade. In, låste dörren och håll om dottern innan jag somnade om efter att lagt ner spökerierna.

Lördagen, klockan ställd och upp till stallet för jobb-dag. Mer folk än vanligt hade masat sig ur sängarna för att hjälpa till. Jag och Jenny fick uppdraget att slå ner stolp i hagen. Ut med skottkärra, stolp, spett och slägga och började slå ner. Jisses vad vi kämpade med dessa stolp, men ner kom dom och bra blev det. Urban och Tobias rev ner innertaket i en box och tog bort en vägg, Ida skurade hinder.

Gott om svamp i skogarna, och vilka
bjässar dessutom.

Det blev en heldag i stallet och kvällen avslutades på altanen med tända ljus och pizza med Fam Nöjd-Hansson.

Även söndagen har tillbringats i stallet. Idag fick Dip jobba på med Ronja på ryggen och han såg jättefin ut, efteråt blev det en promenad med Ida.

Ikväll har jag och Ida avslutat helgen med 1 timmes yoga. Mycket välbehövligt! Hälsar ny vecka välkommen som står för nya realiser på Aerostep company för Body combat, Body pump, Body step och Functional moves på lördag. Håll utkik på hemsidan.

Bästa kompisar!

Det naturliga och miljövänliga alternativet!

Backträning

Igår körde jag backträning. Uppför sandbacken och runt "lilla skrittrundan" sen körde vi på igen uppför sandbacken ca 5 gånger. Till en början var flåset på plats och benen gick uppför som ingenting. De sista gångerna trodde man allvarligt att det var ett skämt att vända uppför igen och flåset låg på lite mer...på hästarna alltså. För själv var det jag som styrde runt poppon från hästryggen, upp, upp och upp igen. Bra träning att bygga muskler på både häst och ryttare, Det känns på i benen att stå i fältsits minsann.

"Allvarligt, menar hon att vi ska upp...igen!!!"

Idag är jag glad att jag inte visste igår vad jag vet idag (herregud va konstigt det där blev). Nämligen att man mött på en björn till häst i området där dagen innan. För att vara rädd förut så omvandlas min björnfrossa till "med livet som insats!!! Ingen löpning där på ett tag alltså.  Kan inte låta bli att tänka på Marre som sprang där i området igår och vet att även hon har "lätt björnfrossa". Håll dig till andra leriga stigar ett tag framöver, eller förresten, är björnen hungrig så nosar den nog upp en löpare som springer för sitt liv med max puls...ändå!

Ikväll blev det ett svettigt combat-pass med fart i med härliga Johanna. Combat är verkligen så roligt. Hög puls och idag skrek benen med jätteträningsvärk sen kettlebells i tisdags. Undrar hur det känns imon, ena vaden är även stenhård så en lång stretch vore på plats. Efter combaten hoppade jag in lite oförberedd och tog coren. Idag fick deltagarna även skaka på rumpan i samba rytmer, nyfiken! Kom och prova vet ja!

Ditt & Datt

Sitter just nu med blinkande lampor och lampor med dimmer runt omkring mig då Urban hade "lilla julafton" efter att fått ett paket idag bestående av fjärrstyrd belysning. Nu ska lampor och annat med el kunna styras från min mobil, jodå vilken grej att kunna styra detta från jobbet med bara telefonen, han är helimpad och säger hela tiden, kolla va coooolt! Medan jag känner nja! Samtidigt så sitter jag med skämskudden och småtittar på "Ensam mamma söker" uscha, va pinsamt vad folk ställer upp på och i tv dessutom. En helt kyssgalen kvinna! Nog om detta!

Under mannens och min start i multisport tävlingen funderade vi hur paddlingen kunde gå så dåligt, hur vi kämpade med denna kanot som hela tiden drog "åthelvete" för mycket höger, heeela tiden. Har fått reda på från säker källa att vi paddlat kanoten bak o fram, om det nu finns en bak och fram på den varianten. Måste ju hursomhelst sett väldigt roligt ut.

I helgen har vår familj (inte Linus då) "pryat" på stalltjänst i stallet, det tog tydligen hårt på mig och Urban då vi blev liggande igår och jag fick gå hem tidigare idag då jag inte mådde bra. Men sömn gör verkligen susen, somnade som en stock när jag kom hem och vaknade betydligt piggare, skönt. Hoppas vara tillbaka på banan nu. Ikväll har Ida haft dressyr träning för Lena och hon var nöjd efteråt och tror även Dip var nöjd iaf med myset efteråt. Linus har cyklat i Bmx-hallen, ja, nu är vardagen här, bara gilla läget!

Mys!