Så nu är det bestämt, mamsen ska flytta från sin lägenhet som hon bott i sen 37 år tillbaka. Blandade känslor eftersom det är mitt barndomshem.
Det var där man växte upp med mamma, pappa och kompisar. Rosa, Erika och Maarit bodde även i bostadsområdet och de blev kompisar för livet.
Åkte skridskor på skridskobanan och hade skitont i fötterna när man kom in och fick sig ett varmt fotbad, åkte pulka i pulkabackarna, ja det fanns flera, lekte röda vita rosen (skiträdd för de stora pojkarna som tog fast en) , rökte grässtrån, samlade grodägg och plurrade i bäcken, byggde kojjor i skogen, promenerade genom skogen till skolan (utan att va rädd för att nån galning hoppar fram med kniv), vi var alltid samlade jättemånga barn på kvällarna och ställde tillbaka klockan och spelade totalt oskyldig när mamma stod med en inte alltför glad min när man kom in 1 timme försent på kvällen, listan kan göras lång. Hur som helst, en barndom som jag minns med glädje i hjärtat. Nu är ju hela bostadsområdet omgjort, men känslan om "hemma" stannar kvar.
Bilden nedan fick jag för några veckor sen av mamman till Anders till vä. Hon hade hittat det när hon rensade hemma. Killen till höger heter Andreas. Jag minns mycket väl min gråa Scooby Doo tröjja och min älskade röda väska med hästmotiv på. Observera min RAKA lugg, undrar hur länge mamma fick jobba med den jag, eller så hade jag gått med ridhjälm hela morgonen för att platta till lockarna. Bilden är tagen framför mitt hus och huset i bakgrunden är borta och där står ett flerfamiljhus nu.
Det var tider det, inga datorer eller mobiltelefoner och det känns som att livet var mindre stressigt på alla vis. Men jag var ju barn och vet väl egentligen inte hur det vuxna upplevde det, men i det stora hela så kändes samhället lugnare och mer harmoniskt än nu. Det som skrämde oss var väl källardamen och "TokGudrun" när man cyklade till stallet.
Long time ago and lives goes on, imon fyller jag 40!!!!! Vet precis vad jag önskar mig, ett tryggare samhälle och en resa till Bergsgorillorna, så nu vet du det Urban.