Det blir inte alltid som man tänkt sig...

Hade förberett mig för att tävla HAR med min Beeeeevervän på söndagen.

Lördagen började bra, men slutade mindre bra...

En fin fm med solsken och Tina-träning för Ida i stallet.

En ryttare flyger av sin häst och jag går in och fångar den på banan. Sen går allt snabbt, hästen sliter sig från mig och lägger bak bägge hovarna i en spark som träffar mig i bröstet/magen.

Jag känner att det gör ont, jätteont sen svimmar jag. Har folk runt omkring som ropar på mig och det gör jätteont i bröstet, svimmar av, av och till tills ambulans kommer. Ida ledsen, Urban kommer, allt känns bara kaos, och så ont. Sätter nål, undersöker nacke, rygg och sen iväg! Så skönt att min kompis som kör ambulans sitter bak med mig.

Sen en evig väntan, Provtagningar, men ingen läkare. Tydligen kaos på kirurgsidan dit jag ska. Börjar få mer ont. Efter 6!!!!! h kommer en läkare och undersöker, måste undersökas av en till läkare och får vänta 1 h till. Andra läkaren kommer in, bekymrad om det kan vara skador på mjälte, lever och revben. Bestäms att jag ska röntgas. Vänta 1 h till... Upp på röntgen efter 8 h. Hela magen röntgas och ner igen på akuten. Vänta på svar...

Fick åka hem efter 10 h. Inget inre skadat, inte heller revben, men en "lårkaka" på bröstet. Förbered dig på ökad smärta i fem dagar, känn efter, ta det lugnt. Hon sa även att lite mjuk massage var bra...(hörde du det mannen???)

Jag känner mig mörbultad och öm, men trodde ändå att det skulle vara värre. Ont när jag andas, men i det stora hela måste jag ha haft änglavakt.

Tack till Tobbe och Anna för en lugnande hand <3 och alla andra runt omkring och dom som tog hand om Ida <3

Lite vila så är jag snart på banan.