Har varvat veckan med promenader och typ ätit Polly och godis som snälla vänner matat mig med. "Tycka synd om syndromet" där man plockar i sig det mesta bara för att. Har typ gått upp x antal kilo i veckan. Tur jag haft sällskap av världens bästa vovve som gärna vill vara ute.
Inser att jobb nästa vecka inte riktigt kommer att funka inte i början av veckan iaf. Inte någon core heller, vi som precis har börjat nu med nytt program.
Men jag har ju haft en fantastisk tur ändå, det har jag.
Idag, ännu en vacker höstdag där träning för Ida i Torsåker står på schemat och avslutar kvällen med goa vänner.
Livet är ju ändå jättebra, verkligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar