Det blev ett Triathlon istället

Helgen skulle vigas åt den årliga Vasastafetten, men detta år blev flera av deltagarna sjuka sista veckan.

Så istället var jag helt plötsligt anmäld till Triathlon a la Iggesund.

Vi åkte upp redan på fredagen och hann umgås och äta i stugan hos Kicki & Jimmie.

Upp tidigt lördag och jag och Kicki drog iväg med cyklar och packning.

Framme, startanmäla, blev Bodymarkt... kollade start/mål, växlingar och riggade våra saker. Pratade med några killar som berättade om banprofil på både cykling och löpsträcka. Hjälp, de snackades om tvära, branta uppförsbackar på hyggen och sluttande stup med efterföljande järnvägs cykling. Herregud, vad hade vi gett oss in på? Löpningen startade med mycket uppför...

Våtdräkten skippade vi och jag stod helt plötsligt i trosor och sportbh. Bara gilla läget!

Starten gick och det var bara att simma, tänk vad mycket ben och armar det finns. Försökte hitta luckor och simmade på. Det gick väldigt bra visade det sig ca 62 som startade i vattnet och jag var uppe bland dom 15 första ur vattnet.
Växlingen var långsam och lite förvirrad. Tog t ex på mig skorna före tightsen. Skulle ha haft dom på mig från början.

Upp på cykel. Väldigt varierande bana. Mycket grusväg lite sand och större stigar och uppför... Kicki susade förbi och hon såg sådär retsamt pigg ut... Första asfalten, en uppförsbacke sen in på grusstig, uppför, men så helt plötsligt lite nerför för att svänga skarpt hö till backen killarna pratat om. Bara kliva av och gå till toppen där det sedan gick lika brant ner på hygget och ut på järnvägen. Körde på sidan, men var rädd att vicka. Sedan blev jag själv länge uti skogen, nån kom och flåsade om mig och tyckte det var varmt. Sista biten var asfalt innan man svängde upp i elljusspåret och och tillslut upp på campingen för växling. Sista biten var sand och benen var trött.

Urban och Jimmie stod vid växlingen där man fick gå in med cykeln. Bytte skor,lite nötter, vatten och iväg med stumma vader, detta hade jag aldrig känt förut. Fin löpning till en början sen började uppförsbackarna som jag tillslut fick gå i. Stannade och drog ut vaderna då en 60 + kvinna glider förbi " vackert här" javisst, tänkte vilken positiv inställning, men förstod sen att hon sa " backit här"...Efter backarna ländes det lättare och jag kunde öka farten utan att känna att jag skulle dö. Pigg kropp, trötta ben. Kom på mig själv med ett lätt leende när ca 1 km var kvar och nånting hände och tänkte att grabbarna framför ska jag om. Jag tog dom upp mot upploppet, nöjd!

Rolig grej och Kicki var fantastiskt duktig och stod och hejade på mig i mål.

Härlig helg vid havet. Energitankat, nästan som på semestern!