Det här med ljuset...

Idag har jag stängt. Stängt på jobbet, inte min grej.

Det är ett stort hus med många skrymslen och dörrar och nu är det MÖRKT... överallt! Usch! Idag hade jag en snäll pappa , som hämtade sist, som jag förklarade på engelska för att jag är mörkrädd (pedagogiskt, så att inte barnen skulle fatta att fröken är rädd för spöken) som gick samtidigt som mig. Var ju tvungen att förklara varför jag typ sprang runt som en galning och släckte och samtidig stod färdigklädd med familjen när de skulle gå. Han tyckte det var helt ok, sa han i alla fall...

Kommer ut på vägen och tror inte mina ögon, det lyser i hallen på en avdelning, jaha, bara att svänga tillbaka och gå in och släcka, tyyyypiskt, när jag hade det så bra med sällskap ut!!!

Har ikväll även nattat hästar och stängt stallet. Men då hade jag mannen med som sällskap, skulle aldrig fixa det själv, i alla fall inte denna mörka årstid. Imorgon blir det till att kliva upp tidigt också för då väntar hungriga hästar kl 07. Mörkt även då, men inte lika läskigt som på kvällen.

Har även nu på kvällen fått information av mannen hur hela hans (lamp/ljus) system funkar. Hur jag genom mobilen kan läsa av procenten av ljuset ute vilket bestämmer ljusstyrkan på lamporna. Helt galet, han tror allvarligt att jag ska lära mig detta. Hela 12 enheter ska regleras och då ska inte lamporna behöva lysa upp och släckas i intervaller (helt galet, gaaaalet). Vart tog av och på knappen vägen???

Fast egentligen, det vore ju en perfekt lösning för mig att släcka hela huset på jobbet med ett lätt tryck på mobben. Sitta i bilen utanför och ett lätt tryck med fingret, taaadaaa, mörkt. Japp, så får det bli!

God natt!