Midnattsloppet 2011

På lördagen gav vi oss iväg till huvudstaden för att springa Midnattsloppet igen. Härligt med hotellnatt och med oss var även barnen, bästa mamsen och S-G. Vädret bjöd på strålande sol och värme, härligt!

Efter bröllopsmiddag (som vi blev bjuden på :-)) var det dax att byta om till årets orange tröjja och snöra på sig löparskorna. Kan lova att tunnelbanan var full av oranga tröjjor som alla skulle till Zinkensdamm idrottsplats. Nästan på en gång bland 24000 löpare sprang vi på Hoforsare, nämligen min arbetskollega med man och dotter som ochså skulle springa, helt otroligt!

Jag och Bettan!

Vi hade starttid 22.15.Vi började leta efter bajamajjorna och hittade tillslut på dom. 21.45 ställde jag mig i kö. Det var fler än vi som hade samma tanke, säkert 20 m kö, hjälp. Urban som hade ett större behov av majja letade på ett annat ställe och gjorde det rätta valet. Han kom tillbaka medan jag fortfarande stod i kö, smått stressad eftersom han har tävlingsnerverna i den nedre regionen innan start.

Låååång kö, fler som hade panikbehov!

Starten gick och i samma stund försvann även Urban. Passerade tunneln där jag ramlade förra året, men höll mig på benen detta år. 2 km, ner till hamnen med globen lysande i bakgrunden, trångt, trångt, trångt. Upp mot Sofia kyrkan och nådda 5 km, 300 hundra marchaller som lyser upp en lååång dryyyyg backe, vackert! Som tur är väntar en nedförsbacke och sedan vätska vid 6,5 km. Sen blev det jobbigt ett tag, huvudet sa håll tempo, benen sa bromsa. Strax före 8 km kommer duschen att springa igenom, där var det så mycket folk så enda sättet att ta sig förbi var att hålla vä och följa strömmen så duschen missade jag.

De sista km var trånga, fick parera hela tiden och försöka hitta en lucka. Men publikstödet var enormt, så mycket folk, musik och hejjarop. Kom i mål på 01.00.00, hade hoppats på under timmen, men tiden var ju lite rolig, prick så att säga! Banan, dryck, energi och medalj. Sen leta reda på familjen som stod på avtalat ställe.

Trötta och glada!

Träffade även på våra kompisar efter och vi tog tunnelbanan med div äventyr tillbaka till hotellet och den efterlängtade ölen. Baren på hotellet var stängd så det blev vin på hotellrummet. Planerna på en pubrunda gav med sig av trötthet, kompisarna tog tunnelbanan "hem" till dom och det var skönt att duscha och sova. Hoppas att det blir ett till lopp med månen och ett antal löpare till som sällskap nästa år igen. Midnattsloppet is da shit!