...bättre saft har ingen haft! Kommer ni ihåg smurfarnas sång? Jag minns den tydligt eftersom jag i låg/mellan stadiet fick vara "lillsmurfen" eftersom jag var minst i klassen, jo det är säkert! Jag var kortast och späd som en sticka så därför fick jag rollen som den smurfen. Vi spelade upp en teater för föräldrarna där jag erkände att jag bara var 3 äpplen hög..." Det var tider det, nu är jag inte lika liten, men håller sakta på att förvandlas till en smurf igen...
Efter galggången på kräftskivan i helgen kan jag säga att jag ser allt annat än vacker ut från knäna och uppåt. Denna aktivitet kan förknippas med misshandel om man har otur! Båda insidorna är blå och jag kan förstå utgången av det hela för jisses vad jag kämpade med denna galge.
Som om inte det var nog så upptäckte jag i sista sekund när jag bytte om till träningskläder nu ikväll att min tröjja färgat av sig på kroppen och gissa vilken färg, jo BLÅ! Hann inte tvätta mig utan fick sticka som blixten (sen som vanligt) med blåa överarmar (nu kom dom igen, överarmarna, fast dock inte särkilt vältränade denna gång) och genomföra ett core-pass. Kompisen lovade hederligt att det inte syndes, men tyckte ändå att jag fick misstänksamma blickar när jag stod med skivstången ovanför huvudet!
Benen
Armarna I am a smurf, yes i am!
Du verkar ha tagit i, men det är klart, tävling är tävling. Bra kämpat! Snygg bloggen blev med höstljung!
SvaraRaderaanna